Här lär du dig hur du gör en budget



GÖR EN BUDGET


Vad är en budget?

En budget är egentligen en framtidsplan av ekonomin, dvs hur den ser ut i dag och en uppskattning av framtiden. När man gör en budget finns det många verktyg att arbeta i, det vanligaste är verktyget Excel.  Men det finns självklart andra verktyg att arbeta i, tex Googles egna kalkylverktyg (ett gratisverktyg). Det går självklart även att använda vanligt papper och penna. 

När man gör en budgetmall gör man en uppdelning av intäkter och kostnader, se bild nedan. Dvs intäkter för sig och kostnader för sig. Samt även en del för sparande om man har möjlighet till det. Varje månad är sedan indelad i en egen kolumn. Här kan man lätt fastna i vad som skall ingå i varje kolumn, vilka intäkter och vilka kostnader skall tex ingå i marskolumen? Försök därför se till att vara konsekvent. Om du har lönedag den 25:e så lägger du in intäkter/lön i tex marskolumen som kommer in den 25/3 och kostnader som sedan läggs in avser kostnader mellan 25/3-24/4. 

När mallen är klar är det dags att börja ta reda på vilka intäkter man har samt vilka kostnader man förväntas få under året.  För att underlätta för dig att komma igång med din budget kan du här ladda ner en gratis budgetmallAnvänd mallen som grund och fyll sedan  i vilka poster du har i din ekonomi. Ett tips är att börja med att titta bakåt, dvs ta fram ett kontoutdrag samt lönebesked och räkningar som varit för att få en bättre överblick. Det finns även appar och en del banker som kan kategorisera dina händelser utifrån dina bankkonton.

hur man gör budget

Intäkter:

Vilka intäkter har du? Lön, CSN, barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning, A-kassa, utdelning eller andra passiva inkomster mm.
När du går igenom dina intäkter, glöm inte att reflektera om du verkligen får full lön varje månad. Är du småbarnsförälder så blir det sällan en full lön pga av vab eller sjukdom. När du då fyller i budgetmallen glöm inte att ta hänsyn till detta. Maxa inte intäktsdelen med full lön när du kanske sällan får det.

Fasta kostnader:

Fasta kostnader är återkommande kostnader  och som oftast är samma varje månad alternativt att kostnaden kommer samma månad varje år. Exempel på fasta kostnader som kommer varje månad är boendekostnaden så som avgift, hyra, lån, amortering mm. Fasta kostnader inkluderar även försäkringskostnader, elavgift, barnomsorg, transportkostnader (skatt, lån, försäkring), medlemsavgifter, abonnemang mm. Att veta hur framtiden kommer se ut kan vara svårt, ibland måste man chansa. Ta tex om du har ett bostadslån, räntan kan tex komma att stiga om ett par månader om du har rörlig ränta. Själv löser jag det genom att lägga på några hundralappar på kommande månader. Blir det ingen räntehöjningen så lägger jag överskottet på ett sparkonto istället. Lika så om du bor i villa och uppvärmningen sker med el, under vintern kommer elkostnaden vara högre.

Rörliga kostnader:

Rörliga kostnader är kostnader du kanske kan påverka och som varierar från månad till månad. Tex, mat, kläder, hygien, lunch, drivmedel, nöje mm. Även om dessa kostnader är rörliga så är dom ändå återkommande. Du måste köpa mat varje månad. Men du kan påverka kostnaden. Du måste tex inte köpa kläder varje månad.  

Gör klart budgeten:

När man sedan har fått fram alla uppgifter är det dags att börja fylla i budgetmallen. Fyll intäkter och  kostnader under rätt post och månad i budgetmallen.  I kolumnen  för tex månaden februari använder jag de intäkter som kommer in runt den 25/1. De kostnader jag lägger in under februari är de kostnader som betalas mellan den 25/1-24/2. Men här väljer du det som passar dig bäst, bara du gör samma lika för alla månader. Första gången du gör en budgetmall kan det ta lite tid men sen har du en väldigt bra plan att utgå ifrån. Det är nämligen nu du kan se vilka möjligheter du kanske har. Budgeten är ett levande dokument som du justerar om ändringar i intäkter och kostnader uppstår, Ett tips är att stämma av budgeten varje gång räkningarna betalas, mer info om det hittar du under sidan budgetavstämning.
Är kostnaderna högre än intäkterna måste man se över kostnaderna, vad kan man ta bort? Eller kan man öka intäkterna på något sätt?

Sparande:

Glöm inte att prioritera sparandet. Se gärna sparande som en lika självklar post i budgeten som vilka annan kostnad som helst. Sparandet kan i sin tur delas upp på buffert, målspar och långsiktigt. Buffert är pengar som du oftast har på ett sparkonto och skall bara användas i nödfall. Målspar har ett specifikt syfte, tex sparande till en drömresa, nytt boende, renovering mm. Ett långsiktigt sparande är ett framtidsspar och det görs oftast genom sparande i aktier, läs mer om det i inlägget börja spara i aktier.

Sammanfattning av hur man gör en budget:

  1. Vilka intäkter förväntas du ha?
  2. Vilka kostnader har du?
  3. I vilken månad skall kostnaden betalas?
  4. Stämma av budgeten!
  5. Glöm inte sparandet!

Gratis budgetmall:

För att underlätta för dig att komma igång med din budget kan du ladda ner en gratis budgetmallAnvänd mallen som grund och fyll sedan  i vilka poster du har i din ekonomi.

Lycka till!