Category Archives for Budget

Gör en balansräkning

Balansräkning för din privatekonomi



BALANSRÄKNING


Vad är en balansräkning?

Inom företagsekonomi pratar man ofta om balansräkning och resultaträkning. En balansräkningen är en sammanställning över företagets tillgångar och skulder och en resultaträkning är en sammanställning över företagets intäkter och kostnader per månad och per år. En resultaträkning kan jämföras med det man inom privatekonomi kallar för budget. I din budget skriver du per månad in vilka intäkter du fått samt vilka kostnader (tex månadskostnaden för huslånet) du haft. Skillnaden blir sedan ditt resultat, dvs det du har kvar den månaden. I din budget har du dock ingen sammanställning över storleken på huslånet utan du skriver bara in din månadskostnad. Därför tycker jag man precis som i ett företag bör ta fram en balansräkning över sin privatekonomi.

Hur gör man en balansräkning?

En balansräkning liknar egentligen en budget. Du gör helt enkelt en uppställning av dina tillgångar, tex värdet på bostaden, värde på bil och ev kapital. Sen gör du motsvarande med skulder på tex boende, bil och ev andra skulder. Skillnaden mellan dessa är värdet på  din ekonomin. Om skulderna är högre än skulderna är det ett tecken på att din ekonomi inte mår så bra. Du bör då hitta en sätt att justera detta på.

Nedan ser du ett exempel på hur du enkelt för en balansräkning. Du kan sedan välja att uppdatera denna en gång per månad eller när du anser det lämpligt. 

Tillgångar:
Hus värderat till:  2 000 000 kr
Bil värderad till : 50 000 kr
Aktier: 100 000 kr
Summa tillgångar 2 150 000 kr

Skulder:
Huslån: 1 500 000 kr
Billån: 40 000 kr
Övriga skulder: 10 000 kr
Summa skulder: 1 550 000 kr

Värdet på din ekonomi: 600 000 kr

Innan du gör en balansräkning kan det vara bra att göra en budget. Inlägget "Gör en budget" går jag igenom alla steg i hur du gör en budget. Behöver du en budgetmall, kan du här ladda ner en gratis mall.


Matkostnader

Få koll på matkostnaderna och spara pengar



MATKOSTNADER


Matkostnaderna är oftast en av de större kostnaderna i en familjs ekonomi. Det är också kostnad för maten som man lättast kan ta kontroll över.

Här kommer 6 tips på hur du kan få lägre matkostnader:

  1. Veckoplan
    Planera din mat baserad på en vecka i taget. 
  2. Veckobudget
    Genom att hålla sig till en för bestämd veckobudget pengamässigt blir det oftast lättare att inte handla mer än du behöver. Här kan du läsa mer om veckobudget.
  3. Matplanering
    Gå igenom din mataffärs veckoerbjudanden och anpassa inhandlingen efter dessa erbjudanden. Handla bara det om verkligen behövs för tex en vecka. handla inte mat som kan vara bra att ha framåt i tiden.
  4. Storhandla
    Se till att storhandla allt som behövs för en hel vecka, på så sätt slipper du kompletteringshandla.
  5. Billiga maträtter
    Då och då se till att laga några riktigt billiga maträtter, tex potatissoppa. Test gärna att äta mer vegetariskt. En lunch bestående av havregrynsgröt funkar också.
  6. Matkalkyl
    Gör en matkalkyl genom att skriva in alla matkostnader i tex ett excelark. En kolumn per kvitto och sedan en vara per rad. Självklart är det upp till dig hur detaljerad du vill att din matkalkyl skall vara.  på så sätt får du bättre koll på vad maten verkligen kostar, samt hur ofta du egentligen handlar. 


Lycka till! Har du några frågor maila mig på info@ekonomispecialisten.se.


Gratis budgetmall

Gratis budgetmall



GRATIS BUDGETMALL



Att ha koll på din privatekonomi är grunden till förändring och möjligheter, och det bästa sättet att få koll på din ekonomi är med hjälp av en budget.
En budget är en mall som du fyller i dina intäkter och kostnader i. För att du inte skall behöva börja helt från början kan du ladda ner min budgetmall, som är GRATIS. Efter att du fyllt i formuläret landar mallen i din inkorg på mailen. 


Du får budgetmallen genom att fylla i formuläret GRATIS BUDGETMALL, därefter finns mallen i din mailkorg. Mallen är en tom grundmall i formatet excel och har du inte tillgång till excel kanske Googles egna kalkyverktyg kan vara ett alternativ, ett verktyg som skall vara kompatibelt med excel.

Läs gärna inlägget gör en budget samt inlägget hur man stämmer av en budget för att lära dig mer. Vill du sedan ta din ekonomi till nästa nivå är en balansräkning nästa steg, mer om det kan du läsa i inlägget balansräkning.

Behöver du hjälp, kontakta mig!


Hur du gör en budget

Så här gör du en budget



GÖR EN BUDGET


Vad är en budget?

En budget är egentligen en framtidsplan av ekonomin, dvs hur den ser ut i dag och en uppskattning av framtiden. När man gör en budget finns det många verktyg att arbeta i, det vanligaste är verktyget Excel.  Men det finns självklart andra verktyg att arbeta i, tex Googles egna kalkylverktyg (ett gratisverktyg). Det går självklart även att använda vanligt papper och penna. 

När man gör en budgetmall gör man en uppdelning av intäkter och kostnader, se bild nedan. Dvs intäkter för sig och kostnader för sig. Samt även en del för sparande om man har möjlighet till det. Varje månad är sedan indelad i en egen kolumn. Här kan man lätt fastna i vad som skall ingå i varje kolumn, vilka intäkter och vilka kostnader skall tex ingå i marskolumen? Försök därför se till att vara konsekvent. Om du har lönedag den 25:e så lägger du in intäkter/lön i tex marskolumen som kommer in den 25/3 och kostnader som sedan läggs in avser kostnader mellan 25/3-24/4. 

När mallen är klar är det dags att börja ta reda på vilka intäkter man har samt vilka kostnader man förväntas få under året.  För att underlätta för dig att komma igång med din budget kan du här ladda ner en gratis budgetmallAnvänd mallen som grund och fyll sedan  i vilka poster du har i din ekonomi. Ett tips är att börja med att titta bakåt, dvs ta fram ett kontoutdrag samt lönebesked och räkningar som varit för att få en bättre överblick. Det finns även appar och en del banker som kan kategorisera dina händelser utifrån dina bankkonton.

hur man gör budget

Intäkter:

Vilka intäkter har du? Lön, CSN, barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning, A-kassa, utdelning eller andra passiva inkomster mm.
När du går igenom dina intäkter, glöm inte att reflektera om du verkligen får full lön varje månad. Är du småbarnsförälder så blir det sällan en full lön pga av vab eller sjukdom. När du då fyller i budgetmallen glöm inte att ta hänsyn till detta. Maxa inte intäktsdelen med full lön när du kanske sällan får det.

Fasta kostnader:

Fasta kostnader är återkommande kostnader  och som oftast är samma varje månad alternativt att kostnaden kommer samma månad varje år. Exempel på fasta kostnader som kommer varje månad är boendekostnaden så som avgift, hyra, lån, amortering mm. Fasta kostnader inkluderar även försäkringskostnader, elavgift, barnomsorg, transportkostnader (skatt, lån, försäkring), medlemsavgifter, abonnemang mm. Att veta hur framtiden kommer se ut kan vara svårt, ibland måste man chansa. Ta tex om du har ett bostadslån, räntan kan tex komma att stiga om ett par månader om du har rörlig ränta. Själv löser jag det genom att lägga på några hundralappar på kommande månader. Blir det ingen räntehöjningen så lägger jag överskottet på ett sparkonto istället. Lika så om du bor i villa och uppvärmningen sker med el, under vintern kommer elkostnaden vara högre.

Rörliga kostnader:

Rörliga kostnader är kostnader du kanske kan påverka och som varierar från månad till månad. Tex, mat, kläder, hygien, lunch, drivmedel, nöje mm. Även om dessa kostnader är rörliga så är dom ändå återkommande. Du måste köpa mat varje månad. Men du kan påverka kostnaden. Du måste tex inte köpa kläder varje månad.  

Gör klart budgeten:

När man sedan har fått fram alla uppgifter är det dags att börja fylla i budgetmallen. Fyll intäkter och  kostnader under rätt post och månad i budgetmallen.  I kolumnen  för tex månaden februari använder jag de intäkter som kommer in runt den 25/1. De kostnader jag lägger in under februari är de kostnader som betalas mellan den 25/1-24/2. Men här väljer du det som passar dig bäst, bara du gör samma lika för alla månader. Första gången du gör en budgetmall kan det ta lite tid men sen har du en väldigt bra plan att utgå ifrån. Det är nämligen nu du kan se vilka möjligheter du kanske har. Budgeten är ett levande dokument som du justerar om ändringar i intäkter och kostnader uppstår, Ett tips är att stämma av budgeten varje gång räkningarna betalas, mer info om det hittar du under sidan budgetavstämning.
Är kostnaderna högre än intäkterna måste man se över kostnaderna, vad kan man ta bort? Eller kan man öka intäkterna på något sätt?

Sparande:

Glöm inte att prioritera sparandet. Se gärna sparande som en lika självklar post i budgeten som vilka annan kostnad som helst. Sparandet kan i sin tur delas upp på buffert, målspar och långsiktigt. Buffert är pengar som du oftast har på ett sparkonto och som bara skall användas i nödfall. Hur mycket man skall ha i buffert beror helt och hållet på ens livssituation, hur man bor, vilka prylar man äger mm? Är du själv utan barn och bor i en hyresrätt kanske det inte krävs lika mycket i buffert som om du bor i villa har 5 barn och driver eget företag. Det viktigaste är att du hittar en nivå som passar dig och ger dig trygghet. Målspar har ett specifikt syfte, tex sparande till en drömresa, nytt boende, renovering mm. Ett långsiktigt sparande är ett framtidsspar och det görs oftast genom sparande i aktier, läs mer om det i inlägget börja spara i aktier.

Sammanfattning av hur du gör en budget:

  1. Vilka intäkter förväntas du ha?
  2. Vilka kostnader har du?
  3. I vilken månad skall kostnaden betalas?
  4. Stämma av budgeten!
  5. Glöm inte sparandet!

Balansräkning:

När du gjort en budget, kanske du även vill ta reda på värdet av din ekonomi och då är det en balansräkning som gäller. Den visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. I inlägget "balansräkning" kan du läsa mer.

Gratis budgetmall:

För att underlätta för dig att komma igång med din budget kan du ladda ner en gratis budgetmallAnvänd mallen som grund och fyll sedan  i vilka poster du har i din ekonomi.

Lycka till!


Budgetavstämning

Budgetavstämning



BUDGETAVSTÄMNING


Första steget är att göra en budget men sen är det minst lika viktigt att följa upp hur det gick med budgeten, dvs göra en budgetavstämning. Nu kommer jag utgå från hur jag (ekonomispecialisten) gör. Till att börja med har jag och min sambo ett gemensamt konto som jag kallar för räkningskonto. Alla våra intäkter (lön och barnbidrag) kommer in på detta konto och det är också från detta konto alla våra räkningar betalas ifrån. Räkningskontot är det kontot som är ”kopplat” till vår budget. Alla in- och utbetalningar som finns med i budgeten sker även på vårt räkningskonto. I vår budgetmall finns det en rad som heter "kvar på kontot". Denna post är egentligen intäkter minus kostnader och sparande, dvs resultatet. Denna summa kallas sedan för "kvar på kontot" vilket vid månadens slut är samma summa som finns på vårt räkningskonto. 

Stämma av en budget

Hur jag stämmer av min budget:
1. Jag kollar så att intäkterna som kommer in på kontot stämmer med det som står i budgeten. Om det inte stämmer justerar jag budgeten.
2. Jag betalar alla räkningarna.
3. Sen kollar jag att kostnaderna/räkningarna stämmer med det som var budgeterat. Om det tillkommit någon räkning eller om det inte stämmer pga av något annat justerar jag budgeten.
4. Då och då kollar jag hur framtida månader ser ut och justerar om ändringar uppstått. Förändringar kan vara löneökning, ändrade räntor på lån mm.
5. Det sista jag kollar är om sista posten  budgetmallen  (kvar på kontot) stämmer med vad som finns kvar på räkningskontot.

Här kan du ladda ner en gratis budgetmall.